usch.. mår fan inge bra.
var till grönan idag med min mammi o bror. barnen hade det skoj o jag o mammi höll på o dö av värmeslag. påvägen hem så köper vi med oss happymeal till albin. albin hoppar upp på vagnen vid "fotkillen" o börjar äta pommes. han svettas o är alldeles flottig om händer. blä! fridhemsplan kommer det ut ur högtalarna o vi gör oss redo. albin håller i sig i vagnen som han alltid gör. dörrarna öppnas. på en mikrosekund så ramlar albin av vagnen ner mellan perrongen o tåget. han har perrongen precis under armhålorna o hänger där. jag hör hur folk skriker hör hur albin gråter o skriker mamma. tror det var 4personer som slänger sig ner o försöker dra upp han. två håller dörrarna så tåget inte ska åka o nån håller i vagnen eftersom jag bara står o skakar o är så chockad. jag släppte vagnen o blev helt stel.
när han kommit upp så tar en äldre dam honom ifamnen o kramar om han o pratar medans en annan håller mig på axeln o hjälper mig med vagnen. jag skakar så mycket så jag nästan inte kan stå, får albin i min famn. kan nästan inte hålla honom. så mycket tankar. så fel allt kunde ha gått men så bra allt slutade. äldre damen tog upp nån kräm o pratade med albin för att lugna ner honom o började smörja in benen. albin blev lugnare o ville ha mer:) tänk va snälla människor det finns:)

har nu mailat sl. först beröm för en busskille igår o sen om händelsen idag. om avståndet mellan tåg o perrong. inget skäll utan bara om olyckan.

finns inte så mycket tid o ork för massa bloggande. imorn då kanske jag orkar igen. ska nog ta ett bad o sen krypa ner i sängen. sova o smälta dagens händelser.

Jag ÄLSKAR MIN underbara man o VÅRA underbara BARN!