läste i johannas blogg om vänskap.

det fick mig att börja tänka.. har underbar familj o underbara vänner.
försöker hinna träffa dom flesta men med två barn är det inte alltid lätt. kan heller inte ta mig överallt med två barn komunalt speciellt nu när lilltösen inte nöjer sig med att bara sitta i vagnen.
många av mina vänner hinner jag inte heller alltid ringa, är fullt upp o när man kommer på att shit- måste ringa henne, får göra det lite senare när tid finns o en sekund senare så har jag glömt det. sen behöver inte alltid jag ringa utan det ligger lika mycket på er att slå numret till mig. eller slänga iväg ett sms. jag om någon förstår hur det är när tiden inte riktigt räcker till, men tänk va glad man blir när man får ett sms. fylld med en tanke.
ida ska inte ta åt sig på den punkten, jag som är dålig på o ringa;) bästaste ida!

kanske borde ta upp min lur o slänga iväg ett par sms till ni underbara som betyder så mycket för mig.

så mysigt när man väl får tid till o umgås. o när man sitter o snackar så är det som om vi sågs igår. tiden rusar förbi o man bestämmer för att ses om ett tag snart igen o tiden bara går..

jag är en virrig tvåbarnsmamma som vill mycket men hinner inte riktigt allt:) kram på er!